Högskolan lär oss att jobba i grupp, den lär oss att kunna läsa tjocka böcker och att analysera sammanhang. Det är fördelar på högskolelistans plussida. På minussidan är lär oss högskolan att vara rationella och logiska. Kristian Luuk, 52, håller en föreläsning i Kista på Personal&Chefsmässan. Han berättar om sin livsresa och presenterar hans så kallade ”högskolelista” med tre fördelar och en nackdel.
Trots att jag inte läst något program på högskola så har jag läst många kurser. När jag blev sekreterare i företagets politiskt sammansatta lokala styrelse väcktes mitt intresse för statsvetenskap. Det ledde till att började läsa Statsvetenskap på Stockholms universitet. Statsvetenskapliga institutionen på universitet var något helt annat än mina tidigare studier.
En mängd tjocka böcker skall läsas in. Man behöver ha en god studieteknik för att kunna välja ut rätta avsnitt ur de tjocka böckerna som ingår i kursen. För som Kristian säger, inte läser man varje sida i kurslitteraturen. Högskolan lärde mig att jobba i grupp, läsa tjocka böcker och analysera sammanhang. Det där med att vara rationell och logisk vill jag nog påstå att jag bar med mig långt dessförinnan.
Kristian själv utbildade sig till civilekonom men insåg tidigt att den utbildningen inte var något för honom. Hans råd till åhörarna på mässan är att hitta det man tycker är roligt. Det är ofta det som är roligt som man är bra på där man kan blomma ut. Men om ens utbildning har några år ”på nacken” och om man under flera år arbetat som exempelvis byggjobbare, elektriker, snickare, flyttfirma, fastighetsservice eller trädgårdsarbete kan det vara svårt att sätta sig i skolbänken igen.
I rapporten ”Framtidens arbetsliv är här” som TRR presenterade förra veckan lyfter de fram bland annat att sociala robotar blir ett vanligare inslag på arbetsplatser. Teknologins utveckling leder till att vissa jobb försvinner, men samtidigt kommer många dörrar till nya möjligheter att öppnas. För att även ha ett arbete i framtiden måste vi vidareutbilda oss. Kanske till den nya yrkesrollen, till exempel till en designer av Robotpersonligheter.
En digitaliserad framtid kräver utvecklare som kan designa robotarnas personligheter som beroende på kontext kan säkerställa att att de kommer överens med kollegorna och representerar företagets värderingar. För många kan det dock vara svårt att plugga programmering, mjukvaruutveckling eller att lära sig bygga konversationsapplikationer.
Rent logiskt förstår jag att även om denna behovsväxling kommer att efterfrågas så kommer det att ske med en tidsförskjutning. AI växer explosionsartat här och nu. Samtidigt det tar tid för den som idag arbetar med tekniska eller fysiska arbetsuppgifter att utbilda sig till robotpersonlighetsdesigner eller liknande nya arbetsuppgifter. Och en del kanske varken har förutsättningen eller viljan.
Jag har ingen personlig erfarenhet av ålderismen, tvärtom. Men jag ser framför mig att detta kan komma drabba oss som är äldre och erfarna på det vi gör. Samtidigt är vi ”rookies” på den avancerade digitala tekniken. Vi får svårare att växla över, inte på grund av vår ålder i sig utan mer på grund av att vi ”satsat” på fel häst och blivit omkörda av dem som fötts, kanske inte med en silversked utan, men väl med en ”padda” i handen.
De som påverkas av ålderism säger att fixeringen vid åldern utesluter stora grupper från arbete. Eirik Winter, 58, vd BNP Paribas i Norden skrev igår i en debattartikel i Dagens industri att vi tenderar att kategorisera människor efter ålder. Efter Metoo-vågen efterlyser han en No Agevåg. Han menar att ”De som redan i dag är mindre jämställda blir ännu mer diskriminerade med denna ”åldersstämpel”, som inte på något sätt tar hänsyn till kompetens eller konkreta erfarenheter”.
Eirik hävdar att medierna oavsett vad som avhandlas tydligt lyfter fram hur gammal personen som uttalar sig är. Att göra det innebär att de snedvrider berättelsen så att den kan bli missvisande och i många fall direkt kränkande. Jag håller helt med om att vår kompetens, våra ambitioner och personlighet vid vår ålder, styrs av helt andra faktorer än av ålder
Jag håller inte med om att medier slentrianmässigt anger personers ålder. Även om åldersangivelser enligt min uppfattning verkar sättas ut med ett syfte. De sätter oftast ut ålder på ett offer av något slag. Sällan ser jag åldern på män angiven (kanske för att de mer sällan är offer). Jag tänker att om medierna istället konsekvent skulle ange åldern så kanske den ålderism som finns kommer ändras. Vi skulle kunna se att många erfarna och skickliga människor har en ålder som närmar sig, eller till och med väl överstiger pensionsåldern.
Jag funderar på Eirik Winters tankar samtidigt som jag lyssnar på P1:s sommarprogram med Max Tegmark, 51. Max, som leder The Future of Life Institute, en organisation som verkar för att tekniken ska hjälpa mänskligheten, berättar i programmet om vad som håller på att hända med utvecklingen av AI, ett område med stor potential och stora risker.
När teknikutvecklingen gör framsteg finns risken att de som har tillgång till den nya tekniken får makt över dem som inte har den. Max pratar om vad som kan hända, och hur utvecklingen redan idag omformar samhället. Vi får bland annat höra ett telefonsamtal mellan en AI och en hårfrisörska. I samtalet är det är svårt att avgöra vem som är robot och vem som inte är det. Max bjuder oss på ett mycket lärorikt sommarprogram.
Max har dubbel examen, dels som civilingenjör i teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan dels som civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Jag tänker att han måste vara mycket skicklig på att jobba att i grupp, läsa tjocka böcker och att analysera sammanhang. Han har tydligt dragit nytta av alla fördelar från högskolan som Kristian Luuk lyfter fram.
Pratet om ålderism hör jag så ofta att jag ibland undrar om jag börjar tro att det är sant. Det är kanske inte den bästa utgångspunkt för mig just nu när jag är en månad från att sluta hos min nuvarande arbetsgivare. Liksom en månad från att påbörja mitt nästa jobb, det vill säga jobbet att söka en ny karriär. Hur ser det ut för dig? Är du påverkad av ålderism, är din omgivning det? Vad tror du om teknikutvecklingens påverkan på arbetslivet?
