I serien det Svenska popundret på SVT play följer jag den spännande utvecklingen om hur Svenska artister och musikarbetare hamnar i topp i musikvärlden. Jag har hunnit fram till det femte avsnittet som berättar historien om pop-musiken och tekniken. Jag inser att det ger mig en kunskap om att digitaliseringen sedan länge börjat ta över alltfler jobb.
Serien följer tiden från hur Sverige blev ett av världens mest uppkopplade länder till hur skivbranschen i och med digitaliseringen skickas in i en kris och förvandlar Sverige från den musikaliska toppen till ett land där företag som Pirate Bay hotar branschen. Ur denna kris kommer dock en helt ny generation pionjärer som skakar om musikvärlden.
I programmet berättas om Pirate Bay, men också naturligtvis historien om Spotifys utveckling från grundarnas pojkrum till dagens globala företag. Intressant är också att höra Steve Jobs när han hävdade att deras kunder inte efterfrågar gratis musik. Det är nutidshistoria. Men det jag funderar mest på efter programmet är inslaget om hur införsäljningen till Universals skedde av Avviccis låt Levels.
När Tim Bergling hade låten färdig förstod såväl han som hans manager Ash Pournouri, dess potential. Och för att få andra att förstå potentialen kan man väl säga att managern ljög sig till ett kontrakt med Universal. Som förhandlingstaktik är det kanske inte OK att agera så. Men det jag fastnar för är att Universals vd säger att de 5 miljoner taktiken kostade Universals kom de sedan ändå att tjäna in på sex veckorna.
Om man betänker att låten släpptes 2011 och att den än idag fortfarande spelas mycket och ofta, kan man i ett snabbt överslag räkna fram att låten säkert har spelat in över 300 miljoner hittills åt Universal. Jag gissar att bolagets ägare (som man brukar säga) ”skrattar hela vägen in till banken”.
Det gör nog även Spotifys grundare Daniel Ek och Martin Lorentzon. Företaget grundades 2006 och 12 år senare avancerar Spotify till plats 46 på listan över Sveriges 500 största företag. VA500 – Veckans Affärers årliga lista publicerad senast 2018, över Sveriges största företag.
På den nedre delen av listan gör sig den nya ekonomin påmind. Till exempel att betalbolaget Klarna avancerat 26 placeringar upp till plats 281. Jag gissar att företaget kommer klättra ytterligare i årets lista. Bland topp 10-bolagen de senaste 10 åren är det H&M som avancerat starkt. Vad kommer ske i årets lista? Kanske listan släpps redan i morgon det vill säga om det ska ske vecka 48 även 2019.
Igår var jag på en andra intervju för en tjänst som enhetschef för en Kundtjänst. Denna gång träffar jag två specialister, en på rekrytering och en på utveckling. Och på kvällen pratar jag i telefon med projektledaren. Jag får möjlighet att få reda på mer om den utveckling som pågår. Liksom av kommande behov av IT-stöd och digitalisering.
Samtidigt är det viktigt att vara medveten om kommunikationens kraft och att man måste matcha kundernas erfarenheter av toppföretagens kundtjänst då det faktiskt är det de förväntar sig ska levereras av alla företag, även de som inte har samma ekonomiska förutsättningar. Jag funderar mycket på hur man ska hantera kommande krav när man varken har samma pengar eller resurser.
Den insatsen företaget gör just nu fungerar säkert i dagens situation, men snart nog – och fortare än man tror – kommer kundernas krav att öka ännu mer. Om jag inte i rollen som vi diskuterar får förutsättningar att möta de nya kraven kommer jag att känna mig otillräknelig. Jag får fundera på om villkoren och förutsättningarna innebär att jag kan göra ett bra jobb.
