Telefonen i sovrummet ringer och jag skyndar mig fram till den från vardagsrummet. Jag tycker mig känna igen telefonnumret men kan inte placera det så jag svarar lite mer formellt än vanligt. Den som ringer presenterar sig och direkt placerar jag hen som den trevliga rekryteringsadministratör jag mötte vid senaste intervjun jag var på.
Rekryteraren meddelar att den ansvariga chefen nu har gjort sitt val och att det inte blev jag. Hen lämnar ett välgrundat motiv till varför de valt den andra och inte mig. Jag svarar att jag redan gissat att jag inte gått vidare då jag inte kallats till ytterligare intervju men tackar för den feedback jag fått.
Under veckan som gått har jag utöver samtalet ovan fått ett nej-tack mejl. Alltså har ytterligare två av mina sökta tjänster inte gett det resultat jag hoppats på. Därutöver har jag fått två mejlsvar som innehåller besked om att det varit många sökanden och att de snart gått igenom ansökningarna.
De två mejlen är lika till sitt innehåll och de skriver som följer: ”Det kom in många kvalificerade ansökningar och vi vill därför meddela att vi arbetar för fullt med att läsa och bedöma ansökningar. Vi har ännu inte börjat kalla till intervjuer, men räknar med att göra det inom ett par veckor.”
Jag har dessutom sökt tre jobb denna vecka. Det har det skett på lite oplanerade sätt. I början av veckan sökte jag som HR- och hållbarhetschef, via en annons jag hittat den 2 oktober, inte så konstigt med det kanske men det ovanliga är väl denna gång att tjänsten är inte är inom kommunikation.
Den andra tjänsten som jag sökt är som avdelningschef på en kundserviceavdelning. Ansökningstiden gick ut dagen före det att jag sökte tjänsten. När jag hittade annonsen och sparade ned den i min mapp skrev jag fel ansökningsdatum. Men eftersom den fotfarande låg uppe på rekryteringsfirmans hemsida passade jag på att skicka in ansökan.
Krav och förväntningar som angavs låter spännande och passande för min erfarenhet men samtidigt funderar jag flera gånger innan jag skickar iväg ansökan om jag verkligen kan ge mer inom Kundservice. I slutändan överväger dock deras efterfrågan efter någon som i chefsrollen vill arbeta med förändringsledning.
På väg ut till landet i går blir jag uppringd av en tidigare kollega som undrar om jag är tillgänglig för uppdrag. Även det visar sig vara som chef för kundservice. Uppdraget verkar vara mer än kortfristigt så mitt intresse väcks även för detta. Jag lovar att skicka mitt CV så hen får ta upp den med sitt HR-stöd.
Det blir alltså i och med detta en ansökan till en tjänst som ännu inte ens kommit ut och som blir min sista att söka denna vecka. Tjänsten får jag alltså tips om via kontakt och det visar att det som min rådgivare på TRR säger är sant. Det är genom sitt nätverk som chansen till jobb är störst.
Detta bekräftas också i den Sifo-undersökning som presenterades i Kvalitetsmagasinet förra veckan och som genomförts på uppdrag av Randstad. I undersökningen visade det sig att allra flest (28 procent) svarade att de fick jobb genom att gå via egen kontakt med arbetsgivaren. Det egna nätverket hamnade i undersökningen på andra plats (27 procent) och annonser i media (16 procent) hamnade först på tredje plats.
Intressant är också att endast 1 procent av de som svarade hittade jobbet via Facebook och 2 procent via LinkedIn. Med tanke på att både TRR och Arbetsförmedlingen driver på för att få oss som söker jobb att öka vårt engagemang i. Jag tycker det är något som man verkligen kan fundera på.
Samtidigt tänker jag att det kanske är så att, som man ställer frågan får man svar. Inte är det så att jag sökt jobb via LinkedIN, däremot hittar jag en hel del annonser där och därefter söker jag jobbet jag hittat via företagens egna hemsida. Om jag fått SIFO-enkäten skulle jag svarat att jag hittat jobbet via LI, men jag är osäker på om alla skulle de det på samma sätt.
