I går morse fick jag ett mejl med rubriken: Nytt inlägg: Om ålderism på Bokmässan. Mejlet kommer från Delegationen för senior arbetskraft. Jag stryker sömnen ur ögonen, undrar varför delegationen valt att kalla sig så och jag inser att jag är irriterad. När blir man egentligen senior? Jag känner mig verkligen inte senior.
Återigen tänker jag på Hasse och Tages sång i 88-öresrevyn. Den om den Blå stetsonhatten. ”Vid 35 så kan man hälsa hem, vid 40 jämt e man ett skämt å högre upp så åker man väl på en propp.” Det är främst avsnittet där Hasse retoriskt frågar sig ”om man nu inte nöjer sig med att sitta i stadsparken och mata duvor” som dyker upp i min hjärna.
Regeringen tillsatte i augusti 2018 delegationen med uppdraget att främja äldre arbetskraft, att motverka åldersdiskriminering och att hitta möjligheter för att bättre ta tillvara äldres erfarenhet och kompetens. Tanken är god: att få till en mer inkluderande och åldersoberoende svensk arbetsmarknad.
Jag har anmält mig som prenumerant på delegationens nyhetsbrev, det är därför jag fått tipset om senaste inlägget, det om bokmässan. Jag surfar in på delegationens webbsida för att hitta förklaring till hur de ser på begreppet senior.
Ju mer jag läser desto mer inser jag att man egentligen inte definierat begreppet. Inte heller i kommittédirektivet står det något om vad man menar med äldre. Däremot skriver regeringen att delegationen inrättas för att det ”finns tendenser till att människor t.o.m. redan mitt i yrkeslivet sorteras bort till följd av sin ålder. Detta blir allt mer påtagligt med stigande ålder.”
I flera av undersökningarna som gjorts kan man misstänka att den sökandes ålder inverkar på rekryteringsprocessen. Men bland fakta och statistik som är upplagda på delegationens hemsidan hittar jag inget underlag som beskriver hur yrkeslivet ser ut för dem som är över 40. Jag undrar vad det beror på?
Däremot finns fler länkar till intressanta artiklar och krönikor liksom videos och podcasts. Man det är svårt att utifrån dessa hitta fram till någon samstämd uppfattning om hur fakta ser ut för oss som ännu inte nått pensionsåldern.
När jag nu varit arbetssökande i ett halvår har jag insett att det är väldigt många som söker på varje tjänst. Visst vore det intressant att forska på hur åldersfördelningen är bland de sökande till tjänsterna jag sökt. Men det är väl en omöjlighet inte minst med hänvisning till GDPR.
Igår fick jag i alla ett riktigt bra nej-tack mejl. Det började: ”Vi vill ännu en gång tacka för din ansökan till tjänsten som kommunikationsdirektör”. Och det fortsatte därefter med att berätta att 51 personer sökte tjänsten. Av dessa har de haft en första intervju med nio personer, en andra intervju med fyra personer och en slutlig intervju med två personer.
De berättar att tjänsten erbjudits till en av dessa personer. Denne har också tackat ja. De berättar att den person som accepterat har lång erfarenhet av strategiskt kommunikationsarbete inom liknande verksamhet och har dessutom också chefserfarenhet och erfarenhet av rollen som kommunikationsdirektör. Mejlet avslutas med att ”det var inte helt lätt att göra urval då kvaliteten på sökande var hög. Vi är glada och tacksamma för den tid du lagt på oss och önskar dig lycka till i ditt fortsatta yrkesliv”
Jag tycker svaret är bra skrivet och tackar dem tillbaka. I detta fall var det bara 51 sökande. Många andra svar jag fått anger att de haft betydligt fler sökande. Konkurrensen är alltså stentuff och då är det klart att åldern kan komma påverka valet. Man kanske ska börja fundera på att hyra ut mig själv som konsult som jag blivit rekommenderad.
Sture Johansson, seniorkonsult på Hamrin & Partners uppger i en artikel från 5 mars 2019 att antalet nystartade företag av personer över 50 år ökade med 20 procent mellan år 2009 – 2017. Kan det vara Gig-ekonomin som lett till att entreprenörskapet ökat kraftig i landet. Eller är det, så som jag tror, att den verkliga orsaken handlar om utestängning av individer i rekryteringar. Individer som till slut inte har något annat val än att bli, som Sture kallar dem, ”dagarbetare” på en växande ”spot-marknad”?”
