”Vet ni att varannan svensk 2-åring bidrar idag med material till internet? När en annan var två käkade jag lera på lekplatsen” Kjell Lindström, Noden.se, håller på onsdagsförmiddagen frukostseminarium på TRR. Han föreläser på Handelshögskolans chefsprogram om trender och modern organisation. Nu berättar han för oss om Framtidens organisationer och ledarskap.
Veckan som helhet bjuder på sommarväder och härlig värme. Den handlingsplan som jag i april gjorde tillsammans med arbetsförmedlingen innehåller en punkt till: uppföljningsmöte med handläggare. Mötet ska ske före den 5 juni. Min tanke är att då också få återkoppling på de aktivitetsrapporter som jag skickat in för april och maj. Jag gör alltså klar maj månads rapport och skickar in den redan på måndagen trots att jag har fram till 14 juni på mig för att göra det.
På kvällen går jag på Cirkus för att lyssna till Thomas Ericsson som avslutar sin seminarieserie där han berättar om innehållet i sin bok ”Omgiven av idioter: hur man förstår dem som inte går att förstå”. Han har dokumenterat en av världens mest spridda metoder för att sortera olikheterna inom mänsklig kommunikation.
Boken har sålt stort och när jag i sociala medier berättar att jag hört honom får jag blandade reaktioner. Att sortera in oss i fyra grupper (rött, gult, blått och grönt) är ett känsligt ämne. Eller rättare sagt att därigenom försöka få oss att tro att det är lösningen på våra kommunikationsproblem.
Jag har i yrkeslivet tagit del av flera olika metoder som gör likadant; de har hetat Disc, Care, introvert/extrovert eller något ännu mer analyserande. Det intressanta är att alla, i mitt fall, landar i ungefär samma bedömning. Jag kan se att en del sanningar ligger i generaliseringarna och att man genom att ta hänsyn till dessa faktiskt kan förenkla kommunikation.
På tisdagen deltog jag i sommarmöte med TRR och månadsmöte med AddAge. Även där fick jag tillfälle att fundera över hur kommunikation och ibland på hur effektiv sådan, kan påverka oss både som privatpersoner och i vår yrkesroll. På AddAge diskuterades Arbetsförmedlingen och de erfarenheter som deltagarna hade var lång ifrån positiva.
Läs mer om tisdagens insikter
Det är med stor nyfikenhet som jag på onsdagen genomför mitt uppföljningssamtal med AF. Jag har förberett mig med de frågor som jag vill ställa och ringer upp. Numret jag fått går till en röststyrningstjänst. Instruktionen är lite otydlig. ”Ska jag verkligen inte slå in staket efter att jag gjort mina val?” Det visar sig att jag ska det.
Rösten frågar om jag vill bli uppringd och jag lämnar mitt telefonnummer. Innan jag lägger på för att invänta samtalet hör jag att mitt samtal kopplas vidare. Ganska omgående kommer jag fram till en handläggare (Johanna i Småland visar det sig). Jag berättar mitt ärende och att jag även tänkt mig att bli uppringd. Johanna säger att hon ska meddela sina kollegor att det inte kommer behövas och vi går igenom mina frågor.
Samtalet är lättsamt och Johanna svarar lätt på mina frågor. Det visar sig att om jag tar ett jobb som börjar 1 augusti så måste jag enligt lagstiftningen söka ett annat jobb fram till dess. Lagen säger att jag kan vika 2-4 veckor före ny anställning, utan anställning, men inte mer. Anledningen till den så pass långa perioden är att tidigare tolkning varit 4 veckor men nu är den 2. Det verkar som om handläggarna ändå har viss frihet inom detta tidsspann.
Beträffande min fråga om hur ersättning ges för det kvarvarande arbetstiden upp till 100 %, för deltid på 75 %, så räknas de kvarvarande 25 procenten om till heldagar och fyra deltidsdagar blir alltså en som arbetssökanden. Men Johanna påpekar att detta kan pågå max i 60 veckor. Det ska väl i och för sig inte vara något problem för tiden är kortare än så.
Johannas åsikt om aktivitetsrapporterna uppfattar jag som positiv. Hon säger att man inte kan skriva nog mycket (jag som var orolig för att jag kanske varit för detaljerad). Vi diskuterar mina sökta jobb och de jag varit på intervju hos. Vi pratar också om vilka jag fått nej-tack på och vilka jag inväntar svar på.
Innan vi avslutar samtalet har Johanna letat fram fyra utlysta tjänster i AF:s platsbank som passar med min kompetens. Hon säger att hon ska mejla över dem till mig när vi avslutat samtalet. Ganska omgående därefter dyker tjänsterna upp. Jag ägnar resten av dagen att leta igenom även TRR:s matchningstjänst och när dagen är slut har jag 17 tjänster som jag ska gå igenom för att ta beslut om ifall jag under juni ska söka dem.
Kjell på TRR:s frukostseminarium kåserar om bland annat vårt förtroende för vissa yrkesgrupper. Till exempel flygkaptener (vem ifrågasätter deras kompetens när man stiger på flyget). Inte heller tandläkarens kompetens ifrågasätter vi när vi bokar en tid för att bli undersökta. Och han förutspår att då det gäller framtiden kommer fler vara tillsvidareanställda, fler kommer vara egenanställda och fler kommer vara utanför arbetsmarknaden.
Han ger ett antal allmänna råd inför framtiden relaterat till att söka jobb. Till exempel att det är komplext och osäkert idag, och bättre lär det inte bli. Vi bör spana på teknikutvecklingen och dess konsekvenser och hålla koll på nya yrken, utveckla det egna nätverket genom att ge dem ”minileveranser” (nätverk behöver inga passiva deltagare) och vara uthållig. Var mer av en projektledare (se till att kunna svärma) än en utförare, avslutar han
När veckan nu går mot sitt slut, kan jag konstatera att jag hunnit söka två jobb OCH dessutom blivit kallad till ytterligare en intervju på måndag. Det är ett arbete med AI, digitalisering och e-tjänsteutveckling. Alltså inte alls inom de kompetensområden jag normalt söker, men denna tjänst låter spännande och helt i linje med Kjells rekommendationer. Jag ser verkligen fram emot måndagen.
