”Nej, men vänta nu, kan du inte börja tidigare och berätta om ditt liv. Börja när du föddes. Hur var din första tid i livet? Hur var din familj? Berätta!” Det är sex trappor upp i Gamla stan, jag sitter mitt emot rekryteraren som bett mig komma på intervju för ett jobb. Jag har börjat berätta om mitt första arbete men rekryteraren vill att jag ska berätta mer. Jag öppnar munnen för att dra in luft och börjar om.
Jag börjar dagen på TRR med en utbildning i LinkedIn. Man skulle kunna tro att jag inte behöver utbildning då jag haft kontot ända sedan augusti 2009 men jag inser att det fortfarande finns mycket att lära. Till exempel måste jag byta epost-konto. Primärt konto var det jag hade på FTI, nu när jag inte har det längre så vore det ju bra att mejl från LI når mig.
En annan fråga som jag får en lösning på är om mitt konto är engelskt eller svenskt. Det visar sig att det är engelskt såsom alla som skapats före 2011. Det betyder att jag måste se till att använda engelska i profilen (inte blanda som nu) och göra en version till på svenska. Att ha en på varje språk är viktigt i vår internationella värld. Vem vet vilket land rekryteraren sitter i?
Vi är ett 10-tal på kursen, deltagarnas frågor haglar och besvaras proffsigt av coachen från TRR. Att byta mitt E-postkonto får jag hjälp med efter kursen eftersom frågan är så speciell för mig enbart. Under fliken ”sekretess och inställningar”, hittar jag fliken konto och där kan jag lägga till epost-adress och välja primäradress. Anledningen att det inte funkat tidigare är att jag inte loggat ut och in igen EFTER att jag bekräftat den nya e-posten. Enkelt eller hur?
Jag får även tipset att ändra profilen under kompetenser och intyg. Dels ville ju min rådgivare att jag skulle lyfta upp tre av de kompetenser som jag vill direkt ska uppmärksammas av rekryterare. Nu får jag tips av coachen att jag kan lägga in upp till 50 kompetenser. Jag har endast 26 så här finns utrymme för fler.
Under jobbfliken som vi går igenom ser jag att jag till ett antal av de jobb som annonseras har begränsad kompetensmatchning. I annonsen kan jag direkt se vilka kompetenser i min LI-profil som matchar platsannonsörens önskemål alltså kompetenser som saknas i min profil. Det är bara att börja komplettera.
Strax före 12:30 ringer jag på hos rekryteraren i Gamla stan. Det blir ett trevligt samtal som kretsar kring dels arbetet som är en nyinsatt roll i den nya organisationen som företaget inför från maj. Arbetet som sådant har jag i och för sig inte någon formell utbildning i men jag har haft goda mentorer som hjälpt mig i alla delar av jobbet.
Det som tilltalar mig är möjligheten att införa en färdig organisation. Jag tycker jag har gjort min beskärda del av ta fram verksamhetsförändringar. Att använda min erfarenhet till att tillsammans med medarbetarna får en ny organisation att börja fungera känns som en rolig utmaning och något som passar den tid jag har kvar till pension.
Rekryteraren ställer också djupare frågor kring mig som person än vad jag hade väntat mig snarare än om min utbildning och yrkeserfarenhet. Egentligen borde jag inte vara förvånad. Jag förstår att hen vill få grepp om mina värderingar eftersom företaget som hen anställer till är mycket värderingsdrivet.
Efter en och en halv timme avslutar vi med att hen berättar om att rekryteringsprocessen nu går vidare. Den har precis börjat och hen räknar med att återkomma till mig inom 2-3 veckor efter att ha genomfört några fler intervjuer. Tjänsten är inte utannonserad. Den är den typ som AF kallar för dolda jobb, det vill säga som tillsätts baserat på kontakter.
Efter intervjun går jag tillbaka till TRR men hinner med en lunch på stan. Det blir Thai-buffé. På bordet bredvid sitter sex spanjorskor. Jag försöker förstå dem men min spanska är fortfarande inte något att hurra för. Jag behöver plugga in fler glosor innan jag kan känna trygghet i språket.
TRR-rådgivaren och jag går igenom vad som hänt under de senaste två veckorna och diskuterar erfarenheter och frågor som uppstått. Bland annat undrar jag om jag gör fel i att inte ringa upp rekryterarna före dess att jag söker en utannonserad tjänst. Vi har samma uppfattning, det är inte rimligt att alla sökanden ska ringa innan. Men har mån någon fråga så självklart.
Av de 10 jobb jag sökt i april har en svarat nej, tack, en har jag nu alltså varit på en första intervju och en meddelat att rekryteringsprocessen senarelagts. Alltså är det sju som ännu inte hört av sig. Vi diskuterar om och när man kan kontakta rekryteraren för att höra hur man ligger till och rådgivaren tycker det är rimligt att det borde kunna ges besked om man är med i processen cirka två veckor efter att ansökningstiden gått ut.
Jag planerar att ta semester och är nyfiken på hur det ska hanteras av A-kassan, men får inga direkta tips. Vi diskuterar istället sommaren och eventuell semester. Rådgivaren föreslår att jag är ännu mer strikt i mitt schema så att jag separerar jobbsökning och ledig tid och verkligen får in tillfälle till vila och reflexion även i arbetet med att söka arbete.
Mitt arbetssökande fortsätter. Just nu har jag nio annonser i mappen intressanta jobb. Jag går igenom en av annonserna som jag är osäker på. Den har legat till sig ett tag nu och sista ansökningsdagen är den 10 maj. Efter att ha läst igenom annonsen en gång till så väljer jag att söka jobbet. Det är verkligen något annat än vad jag haft och sökt.
De söker en verksamhetsutvecklare med inriktning på AI. Bara det låter väl spännande. Men egentligen helt utanför min komfortzon. Att göra workshops, förstudier och vara länk mellan verksamhet och IT är inget problem, men de söker en som är IT-utbildad. Är jag ute och cyklar när jag söker jobbet? Men vad är det värsta som kan hända? Hur skulle du gjort?