”Ser du inte lite fet ut i den där skjortan”. Jonas Gardell sitter hos Skavlan och berättar om sina 55-årsnojor. Han utvecklar sina tankar kring teorin om att även om det endast är en enda person som säger något negativt om din nya fina skjorta när alla andra säger att den är fin, så är det den negativa kommentaren som är den enda du kommer minnas. Och du kommer aldrig bära den skjortan igen.
Inför mitt första möte med min TRR-rådgivare så sänder hen mig ett mejl med en länk till ett klipp från en föreläsning från TEDxUCDavis samt en artikel. Artikeln är hämtad från hemsidan motivation.se. Den handlar om reflexion och om att utebliven reflektion leder till felaktiga beslut, minskad kreativitet och sämre förmåga till problemlösning, Jag kanske skulle kunna återkomma till mina funderingar kring denna när jag hunnit reflektera lite mer på innehållet (haha)
Klippet handlar bland annat om hur det kommer sig att vår grundläggande syn har en tendens att tippa mot att se det mer negativt. Det är Alison Ledgerwood som håller en föreläsning med titeln ”Getting stuck in the negatives (and how to get unstuck)”
Alison forskar i social science och berättar om resultatet från undersökningar av hur användandet av beskrivningen att ”glaset är halvfullt” eller ”glaset är halvtomt” påverkar undersökningspersonernas uppfattning. Hon kallar beskrivningen som vinsten (gain frame) eller förlusten (loss frame) och att vilken beskrivning man använder påverkar synen på mängden innehåll som positivt eller negativt.
Forskarteamet ville undersöka hur inpräntad denna syn är och om det går att förändra den. De gav en av två grupper människor information om att en operation hade 70 % lyckat resultat, den andra gruppen fick information om att operationen hade 30 % misslyckat resultat. Den första gruppen var därefter positiva till operationen medan den andra var negativa.
Det intressanta som därefter skedde var att första gruppen fick information om att man skulle kunna se det som att 30 % misslyckats, vartefter gruppen ändrade uppfattning och blev negativa. Grupp två fick information om att man också kunde se det som att 70 % lyckats. Trots denna information så förblev gruppen negativa till operationen.
Samma resultat fick forskargruppen då man för en grupp, i en annan undersökning, berättar om en guvernör som lyckats rädda 40 % av jobben till delstaten och till den andra gruppen berätta att guvernören förlorat 60 % av jobben.
I en tredje undersökning fick de två undersökningsgrupperna i uppdrag att beräkna hur många i en grupp på 600 som överlever då 100 smittade förlorades alternativt att 100 räddades. Båda grupperna skulle alltså dra 100 från 600 och svara 500. Det tog längre tid att räkna fram resultatet för gruppen som skulle ange hur många som överlevt genom att dra bort de 100 som förlorats än för gruppen som skulle räkna ut hur många som förlorats genom att räkna bort de 100 som överlevt.
Slutsatsen forskargruppen gör är att när vi väl ser något som en förlust så fastnar det synsättet i vårt huvud och hjärnan har en tendens att motstå försök som görs för att ändra det synsättet. ”It is pretty easy to go from good to bad, but far harder to shift from bad to good.” Alison avslutar med att berätta om hur förtroende för ekonomin påverkats av ekonomins utveckling under perioden 2007 till 2010. Förtroendet sjönk när ekonomin sjönk, men återhämtningen i ekonomin återspeglades inte alls i förtroendet.
När jag besökte TRR:s öppna informationsmöte så berättade rådgivaren om deras undersökning bland deras klienter som fått arbete. Hen sade att 25 % fått det genom annonser. Min omedelbara reaktion var att det var något positivt. Det tog mig faktiskt några minuter till jag insåg att hen menade att det var negativt. Det vill säga att det endast var 25 % som får jobb via annonser och bra mycket fler får sina jobb via sitt nätverk och egna och andras kontakter.
Min reaktion får mig att återigen se Alisons föreläsning och reflektera på forskargruppens resultat. Att säga att 25 % får jobb via annonser är som att säga att 40 % av jobben räddats. Det är först när man funderar på vad uppgiften innebär i dess andra vågskål som man kan värdera påståendet. Forskningen visar också på betydelsen av hur man presenterar ett resultat. Eller för all del hur man presenterar sig själv i en jobbansökan eller i en intervjusituation.
Det går att påverka och träna sig själv. Alison ger oss i föredraget hopp. Bara genom att till exempel under några minuter varje dag skriva ner sådant som du är tacksam för kan dramatiskt förbättra lycka, välmående och till och med hälsa.
Rekommendationen till åhörarna är att de till middagen vid dagens slut ska skippa att prata om det negativa som skett under dagen och istället berätta om det positiva som hänt, för det är just det som vår hjärna behöver. Ställ dig frågan när du kommer hem ”vad hände i dag som var bra”. Men man kan också nästa gång någon fräser till över dig så förlåter du denne istället för att fräsa tillbaka.
Alison avslutar med att vi kanske på så sätt kan lyckas att träna oss själva att se att glaset är lite mer fullt än vi från början trodde.
Vad tänker du kring frågan om hur negativitet kan hanteras? Se gärna föreläsningen på Youtube. Den är knappa 10 minuter lång. Det kan påverka hur du tänker och agerar på det du hör och det du vill ha sagt. Lämna gärna en kommentar om de tankar du får då du sett den. https://www.youtube.com/watch?v=7XFLTDQ4JMk
